Jag älskar dig Malmö, är det enda jag kan tänka när jag rullar förbi i minnet efter cykelvägar.
Jag svänger av in på kullerstensgatorna. Bilister stannar snällt, en gående leer väntansfullt tills jag åkt förbi. In på Christians gamla gata, rundar Noirs goda kaffehörn och kan inte sluta le åt det jag ser.
Malmö är staden full av förälskelser, nostalgi, minnen och värme. De har en park som omvandlas till en isvärld med skridskor till låns, falafelrullar vid varje hörn och cykelvägar alla respekterar.
Varje gång jag är här är det lite som att jag håller andan och intar allt på nytt och återigen på samma gång. Det är som att återupptäcka någon man tycker om gång på gång. Jag vågar inte riktigt andas för att det ska ta slut och drar in allt till lungorna
nästan spricker.
Och så är det dags att säga hejdå. Med motvinden vinande i håret, Ribbans havsluft på genomfart, och mig utpustande vid centralen. Så blir det alltid en liten bit kvar, som jag återupptäcker nästa gång jag är här.
0 kommentar(er)
