Allt som kommer ut i den kalla nattluften är mitt syre. Som gått ur mig. Bildar nu små vita moln framför min mun, försvinner likt en ridå framför mina ögon. Den tidigare påtagliga kylan känns nu som en avdomnad tröst när känseln i kroppen börjar försvinna. Markens frusna jord klättrar sig upp längs med benen, in vid linningen,...
0 kommentar(er)
